
Magnum och Farmors Pontiac Grand Am
“Magnum is gonna have this Pontiac Grand Am, when I pass away” – Hörde ofta Magnum under sin uppväxt när han hälsade på sin farmor Lucretia Price i Detroit.
Det var ord han inte riktigt tog seriöst, fast för sex år sedan landade farmors Pontiac Grand Am från 1975 i Göteborgs hamn. Farmor hade lämnat den efter sig och skrivit i testamentet – “Pontiac Grand Am – Magnum Coltrane Price”.
Bilen har varit ute och åkt på en långresa under helgen berättar Magnum då motorn är lite tjurig, när vi ska ge oss iväg Vi står på en liten parkerings grusplan och Magnum pekar på platsen bredvid och säger kort:
“Där brukar turnébussen stå. Den är på verkstaden nu. Vi måste byta fönsterrutorna. Alltid är det något.”
Magnum Coltrane Price har varit en stor del av svensk jazz- och funkmusik de senaste 30 åren och har turnerat världen runt med alla möjliga artister. Han är en allkonstnär när det kommer till musikinstrument men just nu har han svårt att spela Grand Am motorn ordentligt.

2 meter bred Grand Am gör vägen smal
V8:an på 6,5 liter vill inte riktigt hålla tomgång och så fort backen kommer i, stannar den. Magnum försöker igen och de åtta cylindrarna tänder på en gång.
“En gång stannade bilen precis i backen här borta. Då var det inte så kul, när jag insåg att allt i bilen frös. Ingen servo och knappt några bromsar. Det var en upplevelse kan jag säga.”
Efter flera försök hoppar motorn igång efter en ordentligt avgasknall. Vi backar ut och omfamnas av den lummiga naturen som står längs grusvägen.

Sakta rullar vi ner för backen och Magnum frågar vad klockan är. Jag svarar och han säger: ”Vill ju inte möta bussen här ute, vägarna är så smala så jag behöver typ sätta bilen i diket. Hände förra veckan.”
Från passagerarsätet ser jag ut över den nästan 2 meter breda och massiva motorhuven och förstår vad han menar när vi möter en suv. Vägen är riktigt smal.
Pontiacen var den första bilen Magnum körde
“Det här var den första bilen som jag körde någonsin. Jag var 15 år. Farmor lät mig övningsköra med henne i Detroit, fram och tillbaka till affären.”

“Just då var jag på väg att ta körkort där borta i USA, fast det blev aldrig av. Det blev inte av förens för två år sedan, när jag var 48 år. Först då tog jag körkort för bil, här i Sverige. Innan dess har jag alltid varit en motorcykel människa och haft motorcykelkort i närmare 17 år.”
Magnum fortsätter att berätta att det går ju inte att ha en sån här bil, ärvd av farmor Lucretia, stående utan att ha körkort. Så tack vare detta arv och med hjälp av sin kompis Jonas Wall, så tog Magnum sitt körkort vid en nervös uppkörning.

Farmors tog ut Grand Am som en löneförmån
Farmor som jobbade på Pontiac fabriken i Detroit plockade ut den här som en löneförmån 1975.
“På den tiden var det super billigt för alla anställda att ta ut en bil. GM tryckte på alla arbetare en bil, så att det syntes på gatorna. Självklart skulle fabriksarbetarna ha en bil, de på dagarna jobbade med. Farmor tog ut den här som en shopping bil med allt smet inkluderat och det var hennes daily ride när hon skulle åka och handla.” säger Magnum med ett skratt.
“För oss verkar det konstigt nu att hon använde den här dagligen, fast då får man tänka sig att det här är Amerikansk Volvo. I området Pontiac där farmor bodde var en sån här bil vardag, det var inget konstigt att en äldre dam hade en stor nästan sex meter bil med V8.”

“Det fanns massor av såna här bilar när jag var och hälsade på. I början var det som en exotisk drömvärld. Trodde inte det var sant men efter ett tag tyckte jag det var helt naturligt. På den tiden, back in the days, fanns det mycket mycket mindre jänkare här i Sverige.” säger Magnum och slår ut med handen.
Konkurrent till BMW och Mercedes
När vi stannar och kliver ut känner jag hur de massiva dörrarna av klassisk amerikanskt sed är tunga att öppna och hantera. Det behövs kraft för att smälla igen dem. Längden av dörren är som en normalstor motorhuv idag.
Väl ute backar jag lite för att få med hela den 5,5 meter långa amerikanen i kameralinsen. De vackra linjerna längs vänster sida tonar upp sig i kameran och kilen som skapas över förardörren fortsätter följsamt längs med rumpan på bilen.

När Pontiac skapade Grand Am:en så siktade man på att skjuta in sig hos dem som gillar Europeiska bilar och bli en stark konkurrent till Mercedes och BMW. I många kritikers ögon så var just den här amerikanska bilen allra närmast i standard och körstil faktiskt. Till saken hör dock att på den tiden var troligen Grand Am:en 25% större än alla konkurrerande Europeiska bilar, både på längden, bredden och motorvolymen.
Pontiac satte in ekonomimätare
Tyvärr så härjade oljekrisen runt 1975 och därför dalade försäljningen av denna välformade jänkare. Detta för att de flesta började rikta sina blickar till mer energisnåla bilar.

Grand Am:en drar enligt fabrik ungefär 2 liter milen vid blandad körning. Så det kan tyckas lite komiskt att fabriken har installerat en stor ekonomimätare, till vänster på instrumentbrädan, där varvräknaren ska sitta. Mätaren svänger till och förklarar om du är ekonomisk eller inte när motorn varvas.
Båda skrattar när vi pratar om mätaren och Magnum frågar:
“Undra var dem då drog gränsen för oekonomiskt, 3 – 4 liter, eller? Kanske?”
“We are out of gas, boy” – Mississippis rasism visar sig
Under hela vårt samtal är det mycket skratt, snabba kommentarer och även Magnums berättelser om hur han flög mellan Sverige och USA som ung, om hans ruffa ungdomsår och hur han “egentligen” blev vuxen först när han träffade sin sambo i början på 2000-talet.

“Under min uppväxt åkte jag mellan USA och Sverige. Uppväxten var ganska stökig och jag har väldigt svårt att sätta år på när något skedde i min uppväxt.”
“Fast jag kommer ihåg när hela familjen Price åkte karavan från Detroit, Michigan ner till Louisiana för en familje reunion. Jag var 12 år”
“Farmor körde Grand Am:en och hela resan är ett positivt minne även fast vi fick känna av söderns rasism i Mississippi. På en bensinmack lades kommentaren – “We are out of gas, boy!” – medan andra bilar stod och tankade. Kan väl säga att stämning minst sagt blev lite hetsig.”
Magnum sov i Grand Am:en
“När vi väl kom fram, fick jag panik av huset vi skulle bo i. De var inte Grand Hotel direkt, utan mer av ett kyffe. Jag klarade inte ens av en minut där inne. Det slutade med att jag sov i Grand Am:en. Så under hela den resan, dem dagarna, bodde jag och åkte i den här bilen.”

Magnum stannar upp en liten stund efter att han berättat om resan och avslutar med ett leende på läpparna:
“I och för sig åkte jag i vanen (skåpbilen) också. Där var det lite “jazzigare” och partigare stämning med några kusiner och deras föräldrar kan man säga. Party vanen kallades den i karavanen. Den var rolig.”
1975 gjordes endast 8786 st Grand Am:s
Grand Am:en gavs namnet efter den lyxiga Pontiac “Grand” Prix och den snabba och performance starka Pontiac Trans “Am”, fast tyvärr flög Grand Am modellen aldrig riktigt.
Det sägs att det här var en av de mest eftertänksamt gjorda Amerikanska bilen, under denna tid. Designteamet gjorde ordentliga efterforskningar på vad deras klientel ville ha och vad som för stunden var mest konkurrenskraftigt. Den här skulle ta stora marknadsandelar var tanken.

1973 började det riktigt bra när bilen introducerades och tillverkningen uppgick sammanlagt till 43100 bilar. Efter det kom då oljekris smockan och de bensin slurpande V8:a motor var inte lika heta som sagt och tillverkningen dalade till 17000 stycken 1974. 1975 gjordes det inte mer än 8786 stycken 2-dörrars och 1893 4-dörrars Grand Am.
Produktionen lades på hyllan efter det året då man även skulle göra om GM´s A-platform den var byggd på. I samma veva kunde det inte försvaras ekonomiskt hos Pontiac att ta ett nytt grepp kring just Grand Am-modellen.
Pontiacen landar i Göteborg.
För sex år sedan gjorde den sin senaste riktigt långa stora resa, då den landade i Göteborgs hamn.

“Det är ju också en historia i sig. Hade varit på gig med varumärket Fender och på resan tillbaka berättade jag för Fenders Norden Chef om att jag ärvt bilen men hade ingen aning om hur jag skulle få över den. Han gav mig ett nummer till en kille i Göteborgs Hamn och vips, på någon månad stod bilen där. Det gick så smidigt och dyrt var det inte heller.”
Den var nedgången och Magnum berättar att det var ett under att den klarade hela vägen upp av sig själv till Stockholm. Återigen var det hans gode vän Jonas som hjälpte till att få upp den.
Nåkab förgyllde den muggiga Grand Am
Ganska snabbt tog han kontakt med Nåkab, söder om Stockholm, och kom överens om att dem skulle förgylla och renovera denna Detroit skönhet.

“Allt var muggit på den. Broms- och bensinledningar var det bara smulor av. Det bulliga frampartiet, som original egentligen är skumgummi, var missfärgat och mycket var nergånget på bilen.”
“Dem hittade en rostfri donator bil i staterna som dem tog hem och klippte och klistrade med.”
“Nåkab har gjort ett fantastiskt jobb och bytt ut frampartiet, renoverat upp allt, kollat igenom motorn, slimat till stötfångarna både bak och fram samt lackat om den. Sist men inte minst lackat en riktigt fin hyllning till farmor på luftburken. Själv visste jag inte om den så när jag såg den blev jag gråtfärdig.”

Magnum visar den vackra texten över motorburkens lock.
Den fortsätter gunga skönt i kurvan
När vi ska ge oss tillbaka ger Magnum mig nyckeln.
“Det här ska du veta är en ära för dig, för du är den första, förutom mig, som kört den efter renoveringen.”
Återigen får jag känslan av att “kvadda inte det här nu”, vilket börjar med att motorn inte vill hoppa igång så där snyggt som jag hade hoppats på. Drar nyckeln till höger igen och bilen vrider till när de åtta cylindrarna far upp och ner i motorblocket. Skönt.

Backar ut och jag märker direkt att servon på bilen är omedelbar. Inte alls som jag hade föreställt mig. Ratten svarar nästan direkt och servomotorn måste vara lika stor som V8:an för det känns inte att jag vrider omkring en 2 ton bil.
Den är stor och gungar skönt. Vid en högerkurva fortsätter bilen gunga skönt i några tiotal meter när vi kommit ut på raksträckan.
Ingen konkurrent till de europeiska bilarna
Magnum ber mig sätta på lamporna och jag som inte är van, letar febrilt efter knappen.
“Det är den stora på instrumentbrädan, rakt framför dig.”
Hur kunde jag missa den? Den är stor som en dåtidens femkrona och ligger perfekt mellan fingrarna. Ljuset kommer till liv.
När jag trycker på känner jag att de 414 Nm vill tryckas ner i marken och att de 170 hästarna får verkligen den här stora plåtmaskinen att röra på sig.

Den är nästan ljudlös och den enorma vackra motorhuven ligger platt framför mig. Känslan är vardagsrum, skön fåtölj med en öppen balkongdörr och lite vägbrus.
Grand Am:en är riktigt skön att köra och den 4-stegade växellådan är följsam, både vid upp och nedväxling.
I mina ögon kan den inte anses som en direkt konkurrent till någon av de Europeiska bilarna från den tiden.
Magnums motorcirkel är sluten
VI parkerar på samma plats som vi några timmar tidigare backade ut från.

Magnum tittar ner på den gula Omnitronic Mixern som ligger mellan sätena och säger:
“Drömmen är att modifiera den något och köra en egen tappning av Jerry Seindfelts “Comedians in cars getting coffee”. Ha en rullande studio, där alla kan plugga in sina instrument i bilen och så jammar vi. “Musicians in car – playing music”, eller nåt sånt.”
Jag ser fram emot det programmet och jag tror att farmor Lucretia skulle vara stolt om hon fick reda på att hennes bil blev ett rullande musikprogram.
Det här är den första bilen Magnum någonsin körde och som 35 år senare fick honom att ta körkort. Cirkeln är sluten, for now.
Tack för allt Magnum.
/ Peter
____________________________________________
Följ och lyssna på Magnum
Följ Magnum på turneer och i hans vardag med musiken, Grand Am:en och allt annat som rör sig kring honom.
Magnum har skrivit en grym hyllningslåt till sin Pontiac 6.5 – Lyssna på den här och se till att cruisa in på hans Spotify lista genom att klicka här.
____________________________________________
Vill du läsa mer Fascinerande saker?
- Patriks Patina Porsche 912 – Bilen som ska varit bortglömd
- Ferrari 308 GTB QV – Den modifierade drömbilen
- Vad är Fascinating Cars? Hur kommer det sig att vi är här? Läs här.
- Juan´s Sleeping Civic från 1978 är ett monster
____________________________________________