Renault Alpine A310 – Åtta års helvete med drömbilen
Efter säsongen 2009 ställde Johan in sin Renault Alpine A310 för vintern. Beslutet mognade medan löven föll och när våren skulle spricka upp, började åtta års renovering.
Två ihärdiga själar vägrade ge sig och i en lada i Katrineholm växte en Fransk klenod fram, för att idag vara ett rullande konstverk på våra gator.
Johan har alltid drömt om en Renault Alpine A310 allt sedan han spelade SuperTrumf när han var liten. Bilen blev ett bestående minne från barndomen även då Alpinen väldigt sällan övertrumfade någon annan bil i spelet. Fast formerna var tilltalande och avsaknaden av bilen på svenska vägar fick Johan att hålla i, i drömmen.
Provkörde Renaulten på Gotland
2007 kom då dagen när A310:an köptes av styrelsemedlemmen i Svenska Renaultklubben, Peter Bergqvist. På Gotlands vägarna provkördes Renault en hel dag för att slutligen skeppas över till fastlandet.
Nästan direkt kände Johan att bilen kanske inte var den drömbilen som han hade tänkt sig. Den uppförde sig inte riktigt som han ville. Den var lite sladdrig och stökig på vägarna.
Johans huvud började spinna på en gång om saker som inte riktigt var som han hade tänkt sig och hur han skulle få den snyggare och bättre.
Behövde bara lackas lite
Två säsonger åkte Johan omkring i sin, mörkblå nästan lila, A310:a. Inför vintern 2009 ställde han in den i garaget och därefter började den åtta år långa renoverings vandringen.
När renoveringen väl började med Jörgen Stendahl, uppenbarade det sig snabbt att bilen hade ganska uppenbara skavanker.
“Både Jörgen och jag trodde att bilen bara behövdes lackas om lite men så var ju inte fallet.”
På vänster sida hade bilen någon gång tidigare varit krockad samt att grundkonstruktionen var väldigt hårt åtgånget.
A310:ans konstruktion var bortrostad
“Plastkarossen är egentligen självbärande men det sticker ut ett par rör från centralrörsramen under golvet. Ett av stålrören var borta inuti glasfibern. Rörets ändar var inte tillslutna så innehållet har exponerats för vatten, luft och omständigheter i närmare 40 år. Konstruktionen var nästan helt bortrostat.”
Utöver rören sitter det fjorton plattor på strategiska ställen under bilen som håller fast karossen på ramen. Dem fjorton var nere på knock dem med.
Karossen, när färgen väl var bortslipad, var som ett bubbligt alplandskap. Desto mer Johan och Jörgen slipade, ju mer brister kom det fram. Det var lagningar, gropar och fuktskador i hela karossen.
Bagageluckan fram insåg de ganska snabbt var ett förlorat fall och behövdes bytas rakt av.
Hela fronten på Renaulten byttes
Under en av vintrarna fuktade ohärdat glasfiber igenom spacklet framme i karossen. Det var så pass stor skada så Jörgen och Johan tog beslutet att kapa karossens främre del. Mitt på främre hjulhuset kapades karossen rakt av, för att ge plats till en helt ny front.
Denna skarv försöker Johan visa mig när vi står och fotograferar.
“Nu när lacken har börjat sjunka ner i karossen och sätta sig så börjar sånt komma fram i konturerna.”
Själv såg jag inte riktigt skarven, även då jag letade. Fast just det här är det som gjort denna magnifika Renault så genomarbetad. Johan och hans detaljrikedom. Lägsta nivån på denna perfekta renovering är högre än Eiffeltornet och när vi pratar om det för Johan direkt Jörgen på tal.
“Det var han som satte kvalitetsnivån på denna renovering. Utan honom hade den aldrig varit så vacker. Det fick ta den tid det tog. Han trodde som sagt att det bara skulle vara att slippa lite och lacka om den, men, det tog lite längre tid och mer arbete än så.”
“Jag har mycket att tacka Jörgen för.”
“Sen var det bara att vänta”
Ju mer vi pratar förstår jag att Johan har nog dragit sitt strå till stacken med. För det fanns ingenting som Johan inte kunde eller visste när det kom till historia om denna fascinerande Alpine A310.
Detaljnivån och kunskaps grävandet samt en frenetisk ihärdighet från Johan har skapat det här rullande konstverket.
Ett bra exempel är sidorutorna. Visst är det häftigt med plexiglasrutor med rally lucka? Kanske inte så hållbart och snyggt i längden dock.
I 2 år undersöker, letar, scannar och jagar Johan någon som utifrån en bild, han hittade på nätet, kan bygga en innersida till dörrarna, där det går att montera fönstervev.
“Fick tag på en man i Marseille. Han kunde inte ett ord engelska och bokstaverade fram en mailadress till mig. Utifrån det, fick jag hjälpligt fram vad jag behövde och får mer eller mindre till svar, ett kontonummer. Jag satte in de pengarna som han bad om.”
“Sen var det bara att vänta” säger Johan med ett stort smile.
När jag senare öppnar dörren, så sitter mycket riktigt prydliga innersidor med fönstervev där.
Karossen låg färdig i tre år
Under renoveringen i Katrineholm låg karossen mer eller mindre färdig spacklad i renoveringsladan, i tre år.
“Dels för att karossen skulle sätta sig men också för att orken efter hundratals timmar av slipande kostar på.”
När väl karossen och ramen skulle monteras ihop kom Jörgen och Johan på den fenomenala idén att lägga karossen upp och ner i en vagga. För att på detta sätt komma åt bättre när ramen skulle glasfibras ihop med karossen.
“Blir lite lättare att sätta glasfiber stående än att ligga under och krypa.”
Dekalerna är tagna från A310 – 1973
På sommaren 2017 var äntligen allt slipande klart och bilen skulle få sin Alpine blå lack för att under förhösten få sina klassiska dekaler.
Återigen visar Johan prov på sin iger av att leta fram detaljer.
“Efter att Renault köpte Alpine 1973 hade man inte riktigt några officiella färger förrän 1975. Alpine körde med ljusblå färg som min. I övrigt körde Renaults alltid med gult/svart/vitt.
Innan det blev bestämt att Alpine skulle tävla under officiella Renault-färgerna, åren 1973-1974, kördes det en A110 och en A310 med just dessa färger. “Min bil” körde bland annat Ronde Cévenole 1974. ” säger Johan medan vi gör oss redo för att röra på oss.
Motorn mullrar så fåglarna flyger sin kos
Den obrända bensinen spottas ut ur trattarna när Johan för första gången vrider om nyckeln och startar motorn. Kroppen rister när det höga och vackra motorljudet får fåglarna i trädet att flyga sin kos. Ljudet får luften att mullra och vibrera långsamt. Jag kastas tillbaka till depån i något av alla de klassiska racen jag varit på, då jag känner hur marken sakta rör på sig när A310 börjar rulla iväg.
Jag kryper in och sätter mig bredvid för att åka till hamburgerian för middag. Johan ger mig de klassiska rally hörlurarna, fast jag petar snabbt bort dem för att höra motorns vilja att skjuta bilen snabbare framåt.
Varenda kurva, gaspådrag och växling får mig att le. Johan kör bilen försiktigt fort fram.
Över middagen, som äts i Linköpings mysigaste sportbilsgarage, svarar Johan på frågan hur han orkade.
“Har hört att döda ting inte ska få vinna över dig.” säger han leende mellan tuggorna.
När vi ätit klart och kommer ut på parkeringen igen kommer den klassiska frågan upp. Johan svara utan att blinka: ”Såklart du ska!”
Får direkt en liten klump i magen när jag får nycklarna i handen.
Försöker starta A310 med fel nyckel
Efter att ha fått instruktioner och har försökt tvinga in fel nyckel i tändlåset, startar motorn direkt. V6:ans muller får adrenalinet att höjas till nästa nivå.
Direkt känner jag hur lätt den är att manövrera och det är som att sitta i en gokart med kaross.
På första rakan vågar jag trycka på något men det finns så mycket kvar i de kompakta hästarna.
När jag börjar ta kurvorna till vår slutdestination är G-kraften i huvudet det enda beviset på att bilen svänger. Den ligger platt mot vägen och även då jag trycker på i utgången av rondellen känns ingen orolig rörelse på något plan. A310:an vill bara framåt. Framdäcken följer rattens rörelse på millisekunden, det är precist.
Växellägena är inte helt stumma men det är underbart att känna det där korta färden för växelspaken från tvåan till trean och tillbaka till tvåan.
Så fort jag lyfter på gasen och eller växlar ner smattrar det högt ut de raka avgasrören.
Alpinen börjar ta sig in på drömbilslistan
Allt med den här bilen är tilltalande. Det är den mest balanserade och roliga bil jag kört i hela mitt liv och nog har Renault Alpine A310 börjat tränga sig in i min drömbilslista också.
Johan, jag blir glad i själen att du och Jörgen orkade utstå de åtta årens renoverings skärseld för att skapa detta fantastiska konstverk som nu återigen får rulla på våra vägar.
Njut av varje sekund.
Tack för att jag fick köra en gammal bil som nu blivit en av mina solklara favoriter.
/ Peter
____________________________________________
Johan´s fem tips om att renovera bil
1. Ha en körbar entusiastbil utöver ditt projekt så du inte blir otålig.
2. Försök inte ta genvägar. Gör saker ordentligt från början så du slipper göra jobbet två gånger.
3. Räkna alltid med att en renovering blir dyr och tar massor med tid men räkna inte efter i förväg hur mycket, då kommer du aldrig orka börja.
4. Be om hjälp när du kör fast. Leta upp proffs på området eller låt någon med insikt leda dig i rät riktning. Ibland blir man bara blind och fastnar på detaljer.
5. Plåga dig själv lagom mycket. Vissa moment kommer bara vara jobbiga. Pausa om det känns för tråkigt och försök hitta entusiasmen igen. Hela tillfredsställelsen kommer i klump först när allt är färdigt.
____________________________________________
Följ Johan och Jörgen för att se vad som hänt och händer
På Johan´s instagram konto kan ni följa Alpinens framfart och även se vad som hänt under renoveringen. Samt självklart, ifall ni vill , ta kontakt, säg hej och Johan har svar på allt.
Jörgen verkar alltid syssla med roliga projekt och här hittar ni även en massa bilder på renoveringen av
____________________________________________
Vill du läsa mer Fascinerande saker?
- Patriks Patina Porsche 912 – Bilen som ska varit bortglömd
- Maserati Entusiasten – Mötet med Maserati klubbens president
- Vad är Fascinating Cars? Hur kommer det sig att vi är här? Läs här.
____________________________________________